Vad är ränta?

Ränta är den ersättning någon får för att låna ut pengar. När du lånar pengar av exempelvis en bank vill banken ha betalt. De tar betalt i form ränta, en procentuell avgift på beloppet du lånar. Det finns flera olika typer av ränta. När läser information om ett lån är det generellt den nominella årsräntan du ser, uttryckt i procent. Men eftersom många lån kommer med olika avgifter är den effektiva räntan en mer rättvisande beskrivning av kostnaden för lånet. Den effektiva räntan avser alla kostnader för lånet, både räntan och eventuella avgifter.

 

Fast ränta

Fast ränta eller bunden ränta som den också kallas innebär att du betalar samma räntesats för lånet under en bestämd tid. Om räntan är fem procent när lånet tecknades ska du också betala fem procent under den tid räntan är bunden. Fast ränta tillämpas oftast på bolån och mer sällan på privatlån. En vanlig bindningstid för fast ränta är 1 till 5 år. Om du tecknar ett bolån är det oftast möjligt att binda räntan under kortare perioder som tre månader.

 

Med fast ränta får du en trygghet och förutsägbarhet gällande dina lånekostnader. Du vet att din ränta inte kan gå upp under bindningstiden. Samtidigt kan den inte gå ner heller även om marknadsräntan skulle sjunka och din bank sänker sina gällande utlåningsräntor.

 

Generellt brukar också lån med bunden ränta bli dyrare än lån med rörlig ränta utslaget över lånets löptid. De fasta räntorna är nämligen alltid högre än de rörliga vid varje givet tillfälle. Det kan ändå vara klokt att välja fast ränta i somliga fall. Till exempel om du tecknar ett stort lån som ett bolån och små förändringar uppåt kan påverka din månadskostnad kraftigt eller om du har små ekonomiska marginaler i övrigt. Det kan också vara smart att välja fast ränta om utlåningsräntan råkar vara exceptionellt låg vid lånetillfället.

 

Rörlig ränta

Rörlig ränta betyder precis som namnet att räntan förändras löpande. På privatlån som de omstartslån vi på Likvidum förmedlar är det så gott som alltid rörlig ränta. Långivarna sätter den rörliga räntan efter det allmänna ränteläget.  Det är alltså både räntemarknaden och din långivare som avgör vad den rörliga räntan blir vid varje givet tillfälle. Räntan kan alltså både gå upp och gå ner, beroende på hur samhällsekonomin mår i stort.

 

Att teckna ett lån med rörlig ränta kan låta läskigt. Vad gör jag om jag sitter med ett stort privatlån och räntan plötsligt går upp? I de flesta fall finns ingen anledning att oroa sig. Förändringar i ränteläget är i regel mindre justeringar som inte kommer påverka din månadskostnad nämnvärt, så länge lånet inte är väldigt stort. Dessutom kan räntan lika gärna gå ner som upp. En annan klar fördel är att räntekostnaden för lån med rörlig ränta så gott som alltid blir billigare utslaget över lånets löptid än för lån med fast ränta.

 

Olika typer av ränta

 

Nominell ränta

Nominell ränta är den officiella räntesatsen för ett specifikt lån. Om du får ett erbjudanden om att låna 10 000 kr till fem procents ränta per år, är det så gott som alltid den nominella räntan som avses. Fem procents ränta på 10 000 kronor, det betyder 500 kronor tänker du. Inte så farligt! Men det är sällan enkelt. Den nominella räntan visar nämligen bara själva räntekostnaden för lånet men inte eventuella   övriga kostnader som avgifter och tillägg. Och det är vanligt att sådana tillkommer.

Effektiv ränta

Effektiv ränta är betydligt bättre mått på den egentliga kostnaden för ett lån. Den effektiva räntan beräknas som andel av lånet i procent och per år. Här räknar man in alla kostnader för ett lån, som aviavgift, uppläggningsavgift. I många fall blir den effektiva ränta avsevärt högre än den nominella ränta. Särskilt för snabblån där det är vanligt med saftiga uppläggningsavgifter och handläggningskostnader.

 

Reporäntan

Reporäntan som också går under namnet styrränta är en räntesats som sätts av Riksbanken. Den påverkar marknadsräntorna, alltså vad konsumenter betalar för ett lån, men också vad bankerna själva får betala när de lånar av Riksbanken. Huvudsyfte med reporäntan är att kontrollera inflationstakten i Sverige. Om marknaden ser ut att vara överhettad kan Riksbanken parera detta genom att höja reporäntan. Omvänt kan Riksbanken uppmuntrar till investeringar genom att sänka räntan om konjunkturen är på väg att sakta in. Då blir det billigare att låna vilket

 

Inlåningsränta

Inlåningsränta är kort och gott de ränta bankerna betalar när de själva lånar pengar. tt exempel är när du sätter in pengar på ett bankkonto. Du lånar då i praktiken ut pengar till banken. Räntan på ditt konto är bankens inlåningsränta. Bankerna sätter själva sina inlåningsräntor och de kan därför skilja sig åt.

 

Utlåningsränta

Utlåningsränta är den ränta banker och andra långivare tar betalt för att låna ut pengar. Alltså den ränta du betalar när du lånar pengar. Utlåningsräntan styrs i stora drag av det allmänna ränteläget och marknaden. Men bankerna bestämmer själva vilken ränta de vill sätta både för specifika låntyper och kunder.

 

En bank som erbjuder räntor långt över genomsnitt på marknaden för en viss typ av lån kommer visserligen att inte få många kunder. Men räntan kan ändå skilja sig åt en hel del mellan olika långivare. Just därför är det ofta klokt att jämföra lån och ränta innan du bestämmer dig för en specifik långivare.

 

Dröjsmålsränta

Dröjsmålsräntan är en avgift en långivare eller annan borgenär (någon du har en skuld till) kan begära som kompensation om du inte betalar en faktura i tid. Dröjsmålsräntan regleras av räntelagen som bland annat slår fast den tas ut tidigast 30 dagar efter att en faktura skickats ut om inte annat avtalats i förväg. Det ska också stå klart och tydligt vad som gäller på originalfakturan.

 

Behöver du ett lån med bra ränta?

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten

Okej