Deflation – vad är det?
Två av de viktigaste begreppen som beskriver landets ekonomi är inflation och dess motsats; deflation. Deflation innebär att priserna sjunker i samband med att penningmängden minskar.
I den här artikeln ska vi på Likvidum koncentrera oss på vad deflation är och hur den uppstår. Vi går också igenom vilka konsekvenser den kan ha både för dig som konsument och för samhället i stort.
Denna artikel skrevs 2022-09-02 och uppdaterades 10 januari, 2024 klockan 12:35
Innehållsförteckning
Vad innebär deflation?
Deflation är motsatsen till inflation och beräknas med hjälp av KPI, konsumentprisindex, som mäter prisutvecklingen i ett land.
Vid inflation ökar priserna på varor och tjänster medan värdet på pengarna minskar. Vid deflation däremot sjunker priserna som ett resultat av att penningmängden minskar. Ju färre pengar i omlopp, desto högre penningvärde, vilket betyder att varje krona blir mer värd. Vid deflation kan man kort sagt köpa mer för 100 kronor än vanligtvis.
För svensk del är deflation ovanligt, senast var det i maj 2014. Ett skrämmande exempel är deflationskrisen 1920 – 1922 med prisfall på 35 procent samtidigt som lönerna sjönk med lika mycket. Omkring 25 procent av industriproduktionen försvann, exporten halverades och arbetslösheten ökade med hela 20 procent.
Varför uppstår deflation?
Hur skadlig deflationen blir beror på vad som orsakar den. I regel orsakas deflationen av att penningmängden i samhället minskar och värdet på pengar ökar. Konsumenterna minskar sin köplust eftersom varje krona är mer värd imorgon än idag, vilket leder till fallande priser och sänkt produktion. Det kan också skapa arbetslöshet eftersom företagens försäljning inte kompenserar lönekostnaderna.
Under Corona krisen 2020–2021 märktes en sänkning av prisnivån på grund av nedstängningar och oro för smittspridning. Det ökade risken för deflation, men centralbankerna vidtog de nödvändiga åtgärderna för att hjälpa ekonomin och undvika en finansiell kris.
Vad är konsekvenserna av deflation?
För en konsument kan en deflation verka fördelaktigt – priserna sjunker och det lönar sig att spara. Men i längden börjar man känna av de negativa effekterna eftersom svårigheterna med att återbetala sina skulder leder till en minskad konsumtion.
Deflationen påverkar hela samhällsekonomin, även jobben och löneutvecklingen. De sjunkande priserna hindrar facken från att begära högre löner för sina medlemmar. Företag har inte råd att nyanställa och sjunkande försäljningssiffror tvingar fram uppsägningar. Investeringarna uteblir och privatkonsumtionen stannar av i väntan på ännu lägre priser.
Deflation orsakar helt enkelt oro bland ekonomer och konsumenter, vilket leder till försiktighet och därmed fördjupande av krisen. Konsumenterna håller i sina pengar och föredrar att spara. Blir deflationen långvarig kan företag börja minska sin personal, vilket resulterar i ökad arbetslöshet.
Även de offentliga finanserna drabbas hårt vid en deflation. Minskade skatteintäkter på grund av minskning i inkomster och konsumtion gör att staten måste planera de offentliga utgifterna. Detta kan leda till att vissa sektorer som till exempel hälsovård och infrastruktur får minskade resurser, vilket i slutändan påverkar även oss som medborgare.
Eftersom pengarna ökar i värde är det bara de som har besparingar som gynnas av deflationen.
Hur bekämpar man deflation?
Eftersom deflation minskar penningmängden kan ett sätt att motverka den vara genom att ”trycka pengar”. Det betyder att Riksbanken köper statsobligationer för miljarder. När mer pengar kommer i omlopp sjunker deras pris (räntan) och det kan stimulera konsumtionen och investeringarna.
Prisstabilitet är ett av Riksbankens mål att skapa goda förutsättningar för tillväxt. Med ett inflationsmål på 2 procent kan man bedriva penningpolitik som påverkar landets ekonomi åt båda hållen – gasa eller bromsa. Genom att sänka styrräntan kan Riksbanken alltså öka inflationstakten och därmed undvika en deflation.
Genom att höja inflationen till 2 procent kan man stimulera ekonomin och se till att priserna börjar stiga. Investeringarna blir återigen lönsamma och efterfrågan ökar.
Vad ska du göra innan deflation?
Efter en lång tid med ingen ränta alls är många av de svenska hushållen högt skuldsatta. Vid deflation sjunker priserna, vilket gör skuldbördan ännu tyngre. Eftersom pengar ökar i värde gynnar deflation dem som sparar och av samma anledning skadar dem som har lån och krediter.
Det är svårt för en vanlig människa att förutse om vi går mot en deflation eller inte. Det finns dock de som kommer med varningar i medier att risken för det är påtaglig. Vid kortvarig och låg deflation behöver du inte göra något. Är prognoserna att deflationen blir långvarig finns det däremot några saker du som konsument ska tänka på om du vill undvika problem i din ekonomi.
- Försök att amortera på dina lån så mycket du kan och har möjlighet till.
- Överväga att sälja din bostadsrätt och hyr lägenhet istället.
- Bind dina bolån eller åtminstone en del av dem. Lånen tynger din ekonomi eftersom lönerna inte kommer att höjas så mycket som förväntat.
- Investera i obligationer istället för i aktier.
Denna artikel skrevs 2022-09-02 och uppdaterades 10 januari, 2024 klockan 12:35
Dela artikel
