Marginalskatt – Vad är den och hur påverkar den mig?
Marginalskatten är inte en skatt utan ett mått på hur mycket skatt du betalar på den sist intjänade tusenlappen, exempelvis efter en löneförhöjning. I Sverige har vi progressiv beskattning vilket innebär att marginalskatten blir högre i takt med att lönen stiger.
Denna artikel skrevs 2022-01-20 och uppdaterades 10 januari, 2024 klockan 12:36
Innehållsförteckning
Vad är marginalskatt?
Marginalskatten är inte en skatt i sig utan ett mått som visar hur mycket skatt du betalar på den sist intjänade kronan och hur mycket du får behålla vid en eventuell löneökning. De svenska marginalskatterna ligger för närvarande i spannet 28 till 33 procent på genomsnittliga inkomster. Den högsta möjliga marginalskatten i Sverige är idag ungefär 55,5 procent.
Exempel marginalskatt:
Anta att du tjänar 35 000 kronor i månaden och bor i en kommun som tar ut en inkomstskatt på 30 procent. Du betalar då 10 500 kronor i skatt och får behålla 24 500 kronor. Både marginalskatten och den totala skatten är i det här fallet exakt 30 procent.
Om du nu får en löneförhöjning på 5 000 kronor så att din månadslön (brutto) landar på 40 000 kr och du får ut 27 500 efter skatt har du betalat 12 500 kronor i skatt.
Din totala skatt har ökat från 30% till 31,25%, alltså totalt med 1,25% på hela inkomsten. Men skatten på själva löneökningen blir 40 procent. Det är det som är din marginalskatt. I verkligheten behöver du inte oroa dig för ökad marginalskatt förrän den statliga inkomstskatten kickar in, vilket sker vid betydligt högre inkomster (drygt 540 000 kr/år under 2022). För de allra flesta ligger marginalskatten i linje med kommunalskatten.
Så funkar marginalskatt
Det finns flera sätt att beräkna marginalskatten. I de flesta sammanhang talar man endast om skatten på inkomster och dess inverkan på marginalskatten när man talar om marginalskatt.
Effektiv marginalskatt
Vissa debattörer inkluderar även arbetsgivaravgifter och skatt på konsumtion, som moms, i beräkningen av marginalskatten. Det måttet kallas effektiv marginalskatt. När man använder sig av den modellen blir siffran för marginalskatten betydligt högre, de högsta marginalskatterna når då upp till omkring 75%.
I Sverige har vi progressiv inkomstbeskattning. Progressiv skatt på inkomster betyder att skatten ökar successivt i takt med att inkomsten stiger. Ju mer pengar du tjänar desto mer betalar du i skatt, med andra ord.
De allra flesta behöver inte bekymra sig för ökad marginalskatt vid en löneökning. På grund av jobbskatteavdragen och grundavdraget är marginalskatten faktiskt lägre än den kommunala inkomstskatten för årsinkomster under 384 700 kronor.
Statlig skatt och marginalskatten
Statlig skatt tas ut på högre inkomster, vilket leder till en högre marginalskatt för de som tjänar tillräckligt mycket för att betala statlig skatt.
Sedan 2021 finns det endast ett trappsteg, eller skiktgräns som det heter i Skatteverkets vokabulär, för den statliga skatten. På inkomster över skiktgränsen ska du betala 20 procent i statlig skatt.
För inkomståret 2022 går gränsen för statlig skatt (efter grundavdraget) vid 540 700 kronor. Tjänar du mer än så ska du alltså betala statlig skatt. Under 2021 gick gränsen för den 20-procentiga statliga skatten (också det efter grundavdraget) vid 523 200 kronor.
Det här innebär att marginalskatten stiger från 32% till lite drygt 52% om du tjänar mer än 540 700 kronor. Du skulle alltså endast få behålla 48% av en hypotetisk löneökning, om din inkomst är över gränsen eller om löneökningen gör att du når över samma gräns.
Marginalskatten och jobbskatteavdraget
Marginalskatten på inkomster från arbete påverkas i hög grad av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget gäller, precis som namnet antyder, endast inkomster från arbete. Något som innebär att marginalskatterna på exempelvis pensioner, a-kassa och offentliga ersättningar är högre än vad de är på arbetsinkomster.
Jobbskatteavdragets effekt varierar beroende på hur hög din inkomst är. Personer som har en lägre inkomst får, rent procentuellt, ett större avdrag och därmed också en lägre marginalskatt. Har du en högre inkomst innebär jobbskatteavdraget ett mindre skatteavdrag räknat i procent och effekten på marginalskatten blir mindre, men den faktiska behållningen blir större.
Jobbskatteavdraget trappas ut i takt med att inkomsten stiger, vilket också leder till en successiv ökning av marginalskatten. Ökningen av marginalskatten sker dock långsamt och upphör först vid en årsinkomst på ungefär 1,7 miljoner kronor då jobbskatteavdraget är helt utfasat.
Den successiva utfasningen av jobbskatteavdraget (och slopandet av värnskatten) innebär att den högsta möjliga marginalskatten landar på 55,5 procent i den genomsnittliga kommunen.
Slopad värnskatt innebär lägre marginalskatt
Den 1 januari 2020 avskaffades värnskatten, som var en statlig tilläggsskatt på fem procent utöver den reguljära statliga skatten på 20 procent. Värnskatten innebar ytterligare en brytpunkt i skatteskalan och togs ut vid inkomster på lite drygt 700 000 kronor. Slopandet av värnskatten innebar att lite drygt 300 000 svenskar fick en lägre marginalskatt på sina inkomster.
Marginalskatt i ett internationellt perspektiv
Det sägs ofta att höga marginalskatter har en negativ inverkan på ekonomin och tillväxten. USA som har förhållandevis låga marginalskatter idag, nämns ofta som ett föredöme av förespråkare för breda skattesänkningar och låga marginalskatter på inkomster. Men sambandet mellan låga marginalskatter, tillväxt och ekonomiska framgångar på nationell nivå är oklart.
Den amerikanska ekonomin växte faktiskt som snabbast under perioden 1950-1970. Under närmare två tredjedelar av den perioden var den högsta amerikanska marginalskatten hela 91 procent.
I Sverige har vi ganska höga marginalskatter på arbete, sett ur ett internationellt perspektiv. De svenska marginalskatterna på arbetsinkomster har dock varit betydligt högre än vad de är nu. Under perioden 1948 till 1970 låg den högsta marginalskatten på inkomster från arbete på ungefär 70 procent. Under 1970-talet ökade skatteuttaget på höga inkomster, och den maximala marginalskatten 1979 nådde upp till rekordnivån 87 procent.
Denna artikel skrevs 2022-01-20 och uppdaterades 10 januari, 2024 klockan 12:36
Dela artikel
