Så funkar uppskov

Om du har sålt en bostad och känner att du inte vill betala vinstskatten direkt kan du ansöka hos Skatteverket om att skjuta upp betalning av skatten. Detta kallas uppskov och handlar kort och gott om att fördröja skatten vid bostadsförsäljning.

 

Uppskov kan bara begäras i samband med att du sålt en bostad och ansökan till Skatteverket ska göras samtidigt som du deklarerar själva bostadsförsäljningen. Om en ansökan om uppskov går igenom är det värt att komma ihåg att det räknas som en skatteskuld, och kan komma leda till viss restskatt vid årsdeklarationen.

 

Hur går beräkningen av uppskov till?

När du säljer en bostad behöver du vanligtvis betala en vinstskatt på 22 procent, och denna skatt beräknas på den vinst eller förlust som gjorts i samband med försäljningen. Om du istället väljer att göra uppskov behöver du bara betala omkring 0,5 % av vinsten för bostadsförsäljningen i årlig skatt.

 

Detta så kallade uppskovsbelopp räknas som en schablonintäkt, och består av 1,67 procent av det kvarvarande beloppet i början av varje kalenderår. På denna schablonintäkt tillkommer det en skatt på 30 procent, som enligt uträkningen 1,67% x 30 % blir ca 0,5 %.

 

Denna skatt tas ut på uppskovsbeloppet vid varje nytt kalenderår så länge beloppet finns kvar, med start först året efter att deklarationen av försäljningen registrerats.

 

När ska jag välja uppskov?

 

Beroende på hur ränteläget ser ut kan det ibland vara mer fördelaktigt att betala vinstskatten direkt. Framför allt om räntan på ditt lån är låg. De faktorer som spelar in här är dels hur den egna ekonomin ser ut och dels om du ska köpa en ny bostad i samband med försäljningen av den gamla eller inte.

 

Ett vanligt tips från mäklare och långivare brukar vara att om räntan är låg och du har möjlighet att betala skatten omedelbart, ska du göra det.

 

Uppskovet går att ha kvar så länge som du äger ersättningsbostaden, det vill säga den nya bostaden du köpte efter försäljningen av den gamla. Vanligtvis förväntas man att betala tillbaka uppskovet, kallat återföring, vid försäljning eller överlåtelse av ersättningsbostaden till en ny ägare. Det är också möjligt att göra en så kallad frivillig återföring oavsett om ersättningsbostaden sålts eller ej.

 

Finns det några krav för att få uppskov beviljat?

För att få uppskov godkänt av Skatteverket gäller det att uppfylla följande krav:

 

  • Minimibelopp för uppskov är 50 000 kr
  • Bostaden som sålts måste ha varit privatägd och bebodd i permanent, fritidshus räknas inte i detta fall
  • Efter att ha köpt en ny bostad är du tvungen att flytta in efter en viss tid
  • Den gamla och nya bostaden måste antingen befinna sig i Sverige eller annat EES-land, det vill säga EU-länder

 

Olika sorters uppskov

Det finns två sorters uppskov: slutligt uppskov och preliminärt uppskov. När det gäller vilken av dessa uppskov man kan få krävs det även att vissa krav kan uppfyllas, och dessa ser ut som följer:

 

  • Slutligt uppskov beviljas om du kan flytta in senast 2 maj året efter att du sålt din tidigare bostad, och ska begäras samma år som försäljningen deklareras. Det krävs också att du köpt den nya bostaden antingen samma år eller året innan försäljningen av den gamla.

 

  • Slutligt uppskov kan du ha så länge du bor kvar i ersättningsbostaden och kan betalas tillbaka antingen som helt belopp eller delvis i form av frivillig återföring.

 

Preliminärt uppskov kan ansökas om du ännu inte köpt eller flyttat in i den nya bostaden vid slutet av försäljningsåret. Tidsgränsen för preliminärt uppskov är ett år, och efter detta kan du i den nästkommande deklarationen begära slutligt uppskov.

 

Om försäljningen av din gamla bostad berott på betydande samhällsförflyttning under åren 2017-2027 går det att behålla preliminärt uppskov längre än ett år. Exempel på betydande samhällsförflyttning är flytten av infrastruktur och bostäder i Kiruna på grund av deformationer i marken efter gruvdrift.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten

Okej