Referensränta är en räntesats som slås fast av Riksbanken och används för att bestämma andra räntor, till exempel dröjsmålsräntan. Referensräntan baseras i sin tur på reporäntan som också den fastställs av Riksbanken. Referensräntan infördes 2002 och ersatte Riksbankens tidigare officiella räntesats diskontot.

 

Så funkar referensräntan

Riksbanken fastställer den gällande referensräntan två gånger om året, den 1 januari och den 1 juli. Den gällande referensränta ska alltid motsvara reporäntan från föregående halvår. Om referensräntan behöver justeras uppåt eller nedåt kan den avrundas till närmaste halva procentenhet.

 

Referensräntan styr andra räntor

Referensräntan har inget uttalat samhällsekonomiskt syfte. Den används däremot för att fastställ andra räntesatser i samhället. Ett exempel är dröjsmålsräntan som ska motsvara den gällande referensräntan plus åtta procent (så länge inget annat avtalats). Om referensräntan är 0 procent blir alltså dröjsmålsräntan exakt 8 procent.

 

Så påverkar referensräntan dig

Referensräntan påverkar även andra räntor som kan påverka din ekonomi, framförallt marknadsräntorna. Bankernas in- och utlåningsräntor styr av referensräntan. Om referensräntan går upp kommer bankerna att justera sin utlåningsräntor vilket gör det dyrare att låna pengar. Ändringar i referensräntan kan därför bli kännbara för de som har stora lån (t. ex. bolån) med rörlig ränta.

 

Referensräntan är idag (2020) ganska stabil. Den har legat 0 procent eller mindre sedan 2015. Det kan ändå vara klokt att jämföra lån och räntor innan du tar ett lån hos en specifik långivare. Särskilt om det gäller ett privatlån där det är din kreditvärdighet som ligger till grund för räntan du får betala.

 
 

Har du hög ränta på dina lån och höga kostnader varje månad? Slå ihop dem till ett enda med ett hopbakslån. Vi hjälper dig att jämföra bankernas räntor och att hitta det billigaste alternativet.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten

Okej