Reporäntan är ett penningpolitiskt verktyg som används av Sveriges Riksbank som en styrränta för att säkerställa en stabil inflation. Det är genom höjning eller sänkning av reporäntan som Riksbanken bestämmer hur hög ränta Sveriges banker ska betala för sina lån. Detta påverkar i sin tur den ekonomiska tillväxten genom att reporäntan reglerar marknadens ränteutveckling överlag.

 

Hur fungerar reporäntan?

Riksbanken har till uppgift att försöka upprätthålla en så stabil inflation som möjligt, och använder sig av reporänta som verktyg för att göra detta. I dagsläget fungerar det som så att låg ränta ger hög inflation, och omvänt ger hög ränta låg inflation. Genom att till exempel tillämpa höjd reporänta som ett styrmedel kan Riksbanken vid hög inflation påverka växelkursen eftersom de övriga bankernas ränta stiger tillsammans med höjd reporänta.

 

Riksbanken tar beslut om landets penningpolitik och publicerar räntebesutet vid sex tillfällen per år, i den penningpolitiska rapporten. I denna rapport beskrivs vilka tankar och reflektioner Riksbanken haft när de beslutat om vilken penningpolitik som är bäst i dagsläget.

Förändring av det penningpolitiska styrsystemet

Riksbanken gick ut med information i juli 2019 om att det penningpolitiska styrsystemet skulle ändras i två steg med start i oktober 2019. Förändringarna, som inte påverkar de beslut Riksbanken tar om reporäntan. Från och med oktober 2019 är inlåningsräntan 0,10 procent under reporäntan, utlåningsräntan sätts på 0,75 procent över. Två år därefter föreslås att utlåningsräntan ska sättas på 0,85 procent över reporäntan.

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på sajten

Okej