Så funkar stämpelskatt

 

 

Vad är stämpelskatt?

Stämpelskatt eller lagfartskostnad som den också kallas är en skatt som du betalar vid köp av fastigheter och tomträtter. Nivån på stämpelskatten skiljer sig åt beroende på om köparen är ett företag eller en privatperson.

Som privatperson betalar du 1,5 procent av köpeskillingen eller fastighetens taxeringsvärde, beroende på vilket som är högst. Företag och andra juridiska personer är skyldiga att betala en högre stämpelskatt, de betalar 4,25 procent.

Stämpelskatt vid inteckning

Stämpelskatten gäller också när du tar ut en inteckning på en fastighet. Om du intecknar en bostad eller annan fastighet ska du betala 2 procent av det intecknade beloppet i stämpelskatt. Stämpelskatten på inteckningar beräknas på hela tusental kronor och avrundas, om det behövs, nedåt. Utöver stämpelskatten ska du också betala en expeditionsavgift till Lantmäteriet för varje inteckning. Expeditionsavgiften för inteckningar ligger på 375 kronor.

Stämpelskatten beräknas på bostadens pris eller taxeringsvärde

I de flesta fall beräknas stämpelskatten på slutpriset (köpeskillingen), förutsatt att den är högre än taxeringsvärdet. Om köpeskillingen däremot är lägre än taxeringsvärdet kommer stämpelskatten istället att beräknas på taxeringsvärdet. Det är taxeringsvärdet från föregående år som gäller.

Om fastigheten inte har något fastställt taxeringsvärde behöver man skaffa värdeintyg som visar fastighetens marknadsvärde och sedan skicka in intyget till Lantmäteriet tillsammans med en ansökan om lagfart. Värdeintyget ska vara utfärdat av en mäklare, särskild värderingsman, bankanställd eller någon annan med fackkunskaper inom området.

Stämpelskatt vid företagsinteckningar

Stämpelskatt tas också ut när företag gör inteckningar. Vid företagsinteckningar betalar företaget en stämpelskatt på 1 procent av det intecknade beloppet. Precis som vid privata inteckningar beräknas skatten på hela tusenlappar.

Då slipper du stämpelskatten

När du köper en bostadsrätt behöver du inte betala någon stämpelskatt. Vid arv, gåvor och bodelningar behöver du inte heller betala någon stämpelskatt, med vissa undantag. Expeditionsavgiften till Lantmäteriet.

Om du fått bostaden som en gåva kan du behöva dock betala stämpelskatt om du betalat något för gåvan. Samma sak gäller om du övertar redan tecknade lån. Om betalningen eller lånen uppgår till mer än 85 procent av bostadens taxeringsvärde räknas det som ett vanligt köp. Då är du skyldig att betala stämpelskatten.

Räkneexempel stämpelskatt för fastighetsköp:

Du köper en fastighet för 3 000 000 kronor, taxeringsvärde är 2 850 000 kronor. Eftersom slutpriset (köpeskillingen) är högre än taxeringsvärdet beräknas stämpelskatten på priset. Stämpelskatten är i det här fallet 1,5 procent. Du ska därför betala 45 000 kronor till lantmäteriet plus en expeditionsavgift på 825 kr, sammanlagt 45 825 kronor.

Räkneexempel stämpelskatt vid gåvor

Du får ett hus med tillhörande tomt av en äldre släkting. Fastighetens taxeringsvärde ligger på 485 000 kronor. Du betalar en symbolisk summa på 5 000 kronor till släktingen. Ska du betala stämpelskatt? Nej, i det här fallet slipper du stämpelskatten eftersom det rör sig om en gåva och betalningen utgör mindre än 85 procent av taxeringsvärdet.

Artikeln uppdaterades senast 27 Oktober 2021

Skribent Felix Franzèn
Ekonomiskribent
felix@searchintent.se Linkedin: Felix Franzén
Felix har arbetat med digital kommunikation i mer än 10 år. Under de åren har han skaffat sig breda kunskaper om frågor som rör finans och privatekonomi. Främst genom rollen som ekonomiskribent.