Hem » Vad är inflation

Så funkar inflation

Inflation är ett mått på den allmänna prisökningen i samhället eller en ekonomi. När inflation råder ökar priserna på varor och tjänster, vilket leder till att köpkraften minskar. Ju högre inflation är desto mindre blir dina pengar värda. Sveriges Riksbank har bland annat till uppgift att hålla inflationen kring 2 procent.

inflation

Vad är inflation?

Inflation uppstår när den allmänna prisnivån i samhället stiger i snabb takt. När inflation råder urholkas värdet på en valuta på grund av ökade priser på varor och tjänster. Det betyder att du kan köpa mindre för dina pengar. Inflation avser prisökningar som omfattar hela samhället. Att priserna på en viss typ av varor går uppräknas inte som inflation.

inflation

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå av många olika anledningar och de främsta drivande faktorerna kan se lite annorlunda ut i olika ekonomier. Här är några av de främsta skälen till att inflationen går upp:

Centralbanken i ett land (Riksbanken är Sveriges centralbank) pumpar ut stora mängder pengar i ekonomin. Exempelvis för att motverka en svacka i ekonomin. Om centralbanken börjar “trycka” för mycket pengar blir det också för mycket pengar i omlopp. Något som innebär att den nationella valutans köpkraft och värde urholkas.

Kraftigt ökad efterfrågan. När efterfrågan går om utbudet hinner företagen inte producera tillräckligt mycket varor. Företagen ser då en möjlighet att öka priserna och kan också behöva göra det på grund av högre produktionskostnader. Bakomliggande orsaker kan exempelvis vara att snittlönerna gått upp eller att marknadspriserna på en tillgång som är viktigt för samhället ökat, exempelvis drivmedel och bostäder.

Spekulation och förväntningar. Utvecklingen på världens börser (både råvarubörser och finansbörser) drivs i hög grad av vad folk tror ska hända i framtiden. Om media och experter dagligen talar om att inflationen är på väg att stiga kan anställda kräva högre löner för att kompensera för den prisökningen detta skulle leda till. Inflationen kan alltså drivas upp enbart på grund av det faktum att det finns en oro för ökad inflation.

Sammanfattning:
  • Centralbanken pumpar ut för mycket pengar vilket urholkar penningvärdet
  • Efterfrågan går om utbudet, vilket leder till högre varupriser
  • Förväntningar. Det finns en oro för ökad inflation, vilket spär på inflationen.
inflation

Varför ökar inflationen 2022?

För tillfället ökar inflationen i de flesta ekonomier. En av de främsta anledningarna är covid-epidemin. De flesta länder införde skarpa restriktioner när epidemin började ta fart. Företag världen över såg en kraftigt minskad efterfrågan på tjänster och miljontals människor blev av med sina jobb.

Restriktionerna hävs

Nu lättar man istället på restriktionerna i de flesta länder. Restauranger öppnar igen och butikerna återgår till normala öppettider. De flesta är nu vaccinerade och har börjat gå ut för att handla eller äta ute igen. Effekten blir att företagen vågar anställa och satsa på investeringar.

Sammantaget betyder det här att ekonomin går bättre och att efterfrågan ökar. Överlag är detta bra för ekonomin. Men det är inte alltid alla kugghjul i samhällsmaskineriet rör sig i samma takt. Något som kan leda till att det uppstår en brist på en viktig vara, exempelvis mikrochip som används i elektronik. Eller på grund av att företagen inte hunnit anställa tillräckligt med personal eller bygga upp lager för att möta efterfrågan.

Transportkedjan halkar efter

En annan viktig spelare i samhällsekonomin är transportföretagen. Om inte de hunnit anställa och bygga upp sina logistikkedjor för att få ut varorna folk efterfrågar kan det uppstå en brist på populära varor i butikerna. Om det händer i tillräckligt stor skala kan effekten bli en allmän prisökning och stigande inflation.

Ökade energipriser spär på inflationen

Olja, el och gas är essentiella varor som krävs för att samhällsekonomin ska fungera. Just nu är elpriserna högre än någonsin och bensinpriserna närmar sig 20 kronor litern i Sverige Höga energipriser kan sig leda till en snabb inflationstakt. Folk behöver helt enkelt drivmedel för att värma upp sin hem och ta sig till jobbet. Även företagen påverkas i hög grad. Höga elpriser betyder ökade kostnader för företagen. Något som de kompenserar för genom att höja sina egna priser.

inflation

Hur mycket inflation är lagom?

Inflation förekommer i alla marknadsekonomier är till och med i de flesta fall önskvärd. Det viktigaste för en sund samhällsekonomi är att inflationen ligger på en lagom nivå och är stabil. Både för hög och för låg inflation är problematiskt. I Sverige har riksbanken satt inflationsmål på 2 % per år.

Alltför hög inflation kan leda till stora variationer i priser och utbud. Något som leder till osäkerhet i ekonomin. För lite inflation kan å andra sidan leda till deflation, d.v.s. att den allmänna prisnivån sjunker. Det kan och har också historiskt sett lett till problem för de drabbade ekonomierna.

En hög inflation kan dock vara gynnsam för de som har många lån eller ett stort lån. När inflation ökar blir pengarna mindre värda. Det innebär att även lån blir mindre värda. Detsamma gäller för sparpengar som sitter på ett vanligt konto.

inflation

Hyperinflation

Om inflationen överstiger 50 % per månad kallas den hyperinflation. Om det råder hyperinflation hamnar hela ekonomin i kris. Kapitalmarknaderna slutar fungera, utländska investerare och företag tar sina pengar och flyr landet vilket förvärrar situationen ännu mer. Landets valuta blir snabbt värdelös. I sådana situationer slutar folk, av goda skäl, att lita landets valuta och kan rentav övergå till direkt byteshandel.

Det mesta kända exemplet på hyperinflation är situationen i Tyskland under mellankrigstiden. Tyskland tvingades att betala stora krigsskadestånd efter första världskriget. De tyska finanserna klarade inte av kraven och regeringen började trycka sedlar i allt högre takt för att ha råd att betala skadestånden. Därefter eskalerade situationen snabbt och under en period låg inflationen på 21 % per dag.

inflation

Hög inflation internationellt

USA är världens största ekonomi och utvecklingen där påverkar oss vare sig vi vill det eller inte. Just nu är den amerikanska inflationen hög, inflationen där låg strax under 7 procent i december 2021. Den högsta siffran på 40 år.

Dessutom har den amerikanska debatten under 2021, delvis, dominerats av diskussioner kring det infrastrukturpaket Joe Bidens regering vill införa. Republikanerna säger att paketet är för stort och kommer leda till en kraftigt ökad inflation, Demokraterna säger att oron är obefogad.

Egentligen spelar det ingen roll vem som har rätt. Enbart den här diskussionen kan leda till att den amerikanska inflation skjuter i höjden ytterligare, vilket på sikt kommer att påverka oss i Sverige och internationellt.

inflation

Så beräknas inflationen

Inflationen beräknas genom att jämföra konsumentprisindex (KPI) från föregående år och med den för innevarande år. KPI är ett mått på den genomsnittliga prisnivån på konsumtionsvaror. I de flesta sammanhang beräknas inflationen på årsbasis så här:

(Index december 2020 – index december 2019) / Index december 2019 x 100
inflation

Inflation i Sverige

Inflationstakten i Sverige varierar över tid precis som i alla andra länder. Sveriges Riksbank har registrerat inflationsdata länge och har faktiskt data för varje år sedan 1830. Den högsta årsgenomsnitt för inflation som någonsin uppmätts i Sverige är 47%. Något som inträffade 1918.

Vi har också haft höga inflationssiffror i modern tid. 1990 nådde den svenska inflationen upp till 10,5 procent. Delvis en effekt av avregleringen av finansmarknaden som genomfördes i Sverige under 1980-talet. Avregleringen ledde till ökad spekulation och en fastighetsbubbla vilket ytterligare drev på inflationen.

Inflationen avtog sedan under hela 1990-talet. Främst på grund av den finanskris som rådde under åren 1990-1993 och de åtstramningar i ekonomin som genomfördes under följande åren. 1998 hade vi rentav negativ inflation, eller deflation som det egentligen heter. Inflationen var då nere på -0,2 procent. Negativ inflation rådde även 2009 (-0,3%) i spåren av den stora finanskris som inträffade 2008.

Inflation i Sverige 2011-2021

Inflation enligt KPIF
År Inflation KPIF (%)
2011 2,6
2012 0.9
2013 0,0
2014 -0,2
2015 0,0
2016 1,0
2017 1,8
2018 2,0
2019 1,8
2020 0,5
2021 2,2

Artikeln uppdaterades senast: 11 maj, 2022 klockan 09:14

Viktor Ström
Digital specialist och skribent
viktor.strom@likvidum.se Linkedin: Viktor Ström
Viktor har flera års erfarenhet av sökmotoroptimering, bland annat från tidigare arbete inom Bonnierkoncernen. Viktor har tidigare jobbat med företagsfinansiering.

Jämför räntor kostnadsfritt